Den

27 april, 2007 | | Okategoriserade

 

ELDKVARN SPELAR PÅ DEBASER I MALMÖ 30/5

FÖRKÖP TIC NET www.debaser.nu

ELDKVARN IN PÅ 1:A PLATS PÅ FÖRSÄLJNINGSLISTAN (För ett tag sen)

KONSERT MED ELDKVARN. SÖDRA TEATERN 27/4 -07

BOKA BILJETT http://www.sodrateatern.com/

OBS OBS OBS OBS NU KAN MAN LYSSNA PÅ SINGELN PÅ www.myspace.com/eldkvarn

Jag åt en räksmörgås och drack en kopp kaffe, under det att jag blev intervjuad av Dagsavisen på Grand hotell, solen hade nu börjat värma upp Karl Johan och det var dags att promenera upp till Verdens Gang för nästa pratstund. Efter några minuters väntan kom Espen ner och mötte oss, han ville slippa kontoret för en stund så vi slog oss ner på uteserveringen bredvid VG:S entré. Det visade sig att han intervjuat mig redan 1982 på Klubb Sju, alltså för 25 år sedan, Klubb Sju var ett musikställe i Oslo, där band och artister från hela världen spelade på 70-80 talet, det bytte senare namn till Sardin och nu vet jag inte vad det har blivit av det gamla stället. Espen såg ut lite grann som Mats Olsson, numera Expressens sportankare, han hade också intervjuat oss en gång i tidernas begynnelse, måste vart slutet av 70-talet, på Öhrns hörn, hörnet Folkungagatan/ Borgmästargatan, eller om stället fortfarande var Pizzeria Vita Bergen, jag minns inte, vi hade släppt Pojkar, pojkar, pojkar, och Mats gillade den. Det var kul att prata med Espen även om en viss språkförbistring la krokben för konversationen ibland.

En halvtimme sena hämtade vi bilen som stod i Ibsengaraget och körde till radiohuset, blev lotsade in i en tom studio och jag blev uppmanad att sätta på mig hörlurar. Jag skulle bli intervjuad av någon som satt i Trondheim, och efter några minuters vänta hördes en röst i lurarna, hallå, är det Pluro? Nej, men Plura, upplyste jag honom, och sen körde vi intervjun. Ja idag har vi en gäst från Sverige,välkommen Plura Johansson…..

Ytterligare en radiointervju, nu uppe på Grand hotells takterrass och klockan hade nu blivit typ fyra och det var dags att köra hem till Ski, två mil söder om Oslo, och efter en halvtimmes letande i Ibsengaraget hittade vi bilen och tutade iväg.

Rolf Ottos pappa kom på besök och vi drack öl och akvavit i solen på 17 maj-balkongen. Anja kom hem och jag satte igång med maten, kyckling med risotto, jag styckade en kyckling, brynte den med några smålökar och lite champinjoner, slängde ner några körsbärstomater och en klick tomatpuré, oregano, salt och peppar och ett glas rödvin. Under tiden hade Rolf Otto hämtat upp ett par flaskor av den bästa Chiantin som går att uppbringa ur källaren och vi åt vår kyckling med risotto, tomatsallad och njöt av vinet. Den svarte riddaren visste inte då att detta skulle bli hans sista måltid, det sista vinet, det skulle uppenbara sig för honom först sent nästa dag.

Halv fem följande morgon steg dom upp, drack kaffe, rökte på balkongen och satte sig i bilen för färd in mot Oslo och God morgon Norge i TV2. Innan jag spelade första låten Fulla för kärlekens skull, gör en av programledarna, hon heter Vår i förnamn, en påa om ett kommande inslag, hon håller fram sitt halssmycke mot mig och frågar vad jag tror det är värt, mycket svarar jag, två skuttrar, säger hon frågande, hon undrar alltså om jag tror den är värd två skuttrar, begriper jag när den första chocken lagt sig. Det berömda ljuset går aldrig upp för Jonsson och jag ser ut som en fiollåda i ansiktet. Scooter förklararRolf Otto efter programmet, när vi kör hem till honom för att sova nån timme innan lunch. Senare i programmet visade man vilka smycken som var inne just nu. Hon kanske sa nåt annat, men det lät som skuttrar. Vi äter lunch på Hantverkaren, Bacalao, norsk klippfisk och promenerar sen till Akers brygga för en kopp kaffe vid Oslofjorden. Efter en timmes promenad i city skjutsar Rolf Otto ut mig till Gardemoen och vi tar farväl. Nästa gång dricker vi Barolo, lovar vi varann och med en tutning försvinner Saaben iväg och Den svarte riddaren står ensam kvar och röker en cigarett utanför avgångshallen.

Jag lyfter genom molnen och är åter uppe i solens rike, jag somnar och drömmer, bilder och människor från min barndom kommer till mig, dåtid och nutid blandas samman, repliker som etsat sig fast på mina trumhinnor, upprepas och ekar i mitt inre, skammen, dom lyckliga stunderna, kärleken, kyssarna, vevas i min superåttahjärna, fram och tillbaka, huller om buller, jag sover länge och vaknar av att farkosten kränger hit och dit, saker flyger omkring mitt huvud, gitarren och datorn flyger ut genom fönstret och kolliderar med rymdstenar som svischar förbi, vi faller och stiger, längre och längre ut i nånting som inte finns, det blir alldeles svart, och det känns som att allt är över för den här gången, inga mer väderkvarnar att slåss med, inga sköna jungfrur att undsätta, allt vin är uppdrucket, allt försvinner bort och den Svarte riddaren förlorar medvetandet, av svart är du kommen, och svart skall du förbli, tillbaka till den plats du kom ifrån, in i det svarta………….

Jag vaknar flytande med ansiktet ner i ett hav, jag ser krabbbor springa på botten mellan musslor och ostron, jag höjer mitt huvud och drar in luft i mina lungor, simmar mot stranden, svarta klippor som reser sig ur sjön. Senare sitter jag och tittar ut över havet och undrar var jag är, allting är svart, vattnet, bergen, himlen, timmarna går och jag måste ha somnat, jag vaknar av att nån tar på mitt huvud och smeker det, jag tror det är M och säger, ”har du sovit gott”, ingen svarar och när jag vänder mig om finns ingen där, inte en levande varelse så långt det går att se i detta skymningslandskap. En ensam mås skriker.

Så är det alltså, dom är borta, Plura, Donky, Tony, Werner och Claes, den svarte servitören, Flört- Ove, Jari, barnen, och M. Det är över och den Svarte riddaren är ensam i det öde landet, det var bara en saga alltihop, en underbar resa som pågick i sex månader. Tårarna rinner nerför kinden fast det inte tjänar något till, din tid är ute Svarte Riddare, din tid är förbi, du har gjort så gott du kunde, nu får människorna klara sig bäst dom kan, farväl du sköna värld. Iklädd bara kalsongerna går han ner i vattnet och sjunker ner mot botten, ner till krabborna, musslorna, sjöstjärnorna, tillbaka ursprunget, till den plats där han föddes för miljoner år sen.

Några hundra år senare hittar någon ett brev på stranden, som nu är som en sommarstrand vilken som helst, någonstans på 50-talet i Sverige. En liten pojke med en pistol i handen sitter på en sten och läser ……

 

…en sista glorious-episk-megapoetisk jävla alla bloggars moder för att ställa in det berömda skåpet en gång för alla!!Den börjar då din tidigare inkarnation (en sjökapten) dött, du har seglat genom det vita ljuset och från en kosmisk liten hylla ser dina föräldrar älska och inser att du kommer födas inom kort. (buddhistiskstylee)Sen hela Norping…stockholm…kungsholmen…. Allt slutar med din död år 2045. Du har en “death in” som Allen Ginsburg.Du ligger i sängen (som då flyttats in i vardagsrummet) på Parkgatan och tar emot folk som vill säga adjö i en vecka. Gamla eldkvarnmedlemmar, artistkollegor, vänner, grannar.Jag spelar gitarr. Axel spelar åxå. Jari skivar avocado. Kjell och Bodil är ihop igen och har flyttat in i ettan brevid. En sista fucking megablogg….sen tystnad.

(ja, jag är full) Mario

 

Ja, detta utspelade sig vintern 2006/2007 men ändå känns det som det var igår den Svarte riddaren gick här på jorden, det var en hedersknyffel och det var en ära att lära känna honom. Hädanefter får jag klara mig på egen hand

plura