Morgon
14 april, 2007 | | Okategoriserade
ELDKVARN IN PÅ 1:A PLATS PÅ FÖRSÄLJNINGSLISTAN (Det är första gången någonsin som vi ligger 1:A)
SENASTE NYTT. KONSERT MED ELDKVARN. SÖDRA TEATERN 27/4 -07
BOKA BILJETT http://www.sodrateatern.com/
OBS OBS OBS OBS NU KAN MAN LYSSNA PÅ SINGELN PÅ www.myspace.com/eldkvarn
Väskdebatten rasar vidare, känner att jag inte har nåt att bidra med längre, så jag låter den va ifred. Det är lördag och ingen annan än jag är vaken i den gamla mjölkaffären. Det är tyst, himlen är blå och jag längtar bort. Från vad och till vart är oklart, jag vet inte, måste röka en cigarett till, måste nån annanstans. Nånstans där det luktar annorlunda, där ljuden är främmande, där det inte pågår nån väskdebatt som jag inte begriper, nånstans där jag slipper bry mig i lugn och ro, en gata med ett café som öppnar 5 på morgon, där man får röka. Jag längtar till en vulkanö som reser sig ur havet med en liten stad som klättrar uppför berget, en mycket liten stad, med en hamn där små farbröder ljustrar svärdfisk längs kajen, där det luktar oregano och nybakat bröd, där jag kan sitta inne på apoteket med en cigarett i munnen och diskutera min förkylning med apotekaren, som även han bolmar på en cigg. I`ll fix you something, säger han, och går rykande iväg och hämtar nässpray.
Jag längtar till ett berg som reste sig ur havet för miljoner år sen, ett berg där det bara finns en väg som slingrar sig uppåt mot himlen, och havet långt där nere, stenar som rasat ner, och på krönet står en soldat med K-pist och vinkar, sen neråt och vi badar och jag sänker mitt huvud under vattnet så att du inte ska se mina tårar och hur mycket jag behöver dig. Tillbaka samma väg, den enda vägen, tillbaka till altanen med utsikt över hamnen, du sover i solen och jag läser Howling at the moon, av Walter Yetnikoff. Vi dricker G & T och tittar på båtarna som kommer in i hamnen, vi tar en taxi upp till den övre delen av den lilla stan, äter bläckfisk och dricker Retsina, går nerför trappan, som heter nånting, något jag glömt bort, vi dricker kaffe och brandy, vi är halvvägs nere, det är varmt, det är natt och det är två år sen, Atlantis hade släppts och vi bodde i Björkhagen.
Nu bor vi i en gammal mjölkaffär. I detta hus bodde 1910 bl.a., två bokhållare, en arbetaränka, en hamnfogde, en kusk, en agent utan fast anställning, en snickare med egen verkstad, en expressbyråinnehavare. 1921 bodde här en f.d. förman, en kriminalkonstapel, en faktor, en f.d. fanjunkare och en revolversvarvare. Mellan 1903 – 1905 ägdes huset av sjökapten K.F Hedberg. Jag tror att den del jag sitter i nu, de rum som vetter mot gatan, var affär, rummen mot gården var bostaden. Där låg köket, det rum som Nils sover i, entrén till mjölkaffären låg i Axels rum, när vi bröt bort den fula parketten där, hittade vi dom gamla trappstegen ner till trottoaren.
Vi vandrar över den dammiga ön, det är i början av maj och det är redan snustorrt, det luktar oregano och fårskit, solen bränner och vi klättrar ner till det blågröna havet, vi sitter på en liten sylta och äter under ett parasoll. Sen följer vi stranden tillbaka, vattnet är klart och jag ser dom svarta sjöborrarna, vi badar igen, handlar i hamnen, lagar mat och äter på altanen, båtarna kommer in och natten sänker sig, vi går förbi restaurangerna och katterna, den enbenta hunden, lyktornas ljus flyter i vattnet där dom svarta sjöborrarna sover.