Uppflätad

13 mars, 2007 | | Okategoriserade

Lördagsmorgon på Hotell Nouveau och vi äter frukost. I dag är det dags för den obligatoriska resan över till Helsingör, så klockan tio knallar jag och M, Werner och Karla ner till hamnen och tar båten över. Vi diskuterar vad slottet heter, i verkligheten och i Hamlet, jag vet fortfarande inte, är det kanske ”Elsinore”, jag tror det. Vi letar som vanligt efter antikaffären som även säljer lite vin och hittar den till slut på den plats där den brukar ligga. Det vore ju enklare att lära sig gatunamn och nummer, men det hör liksom till att man ska irra omkring på alla smågator utan mening eller mål, på så sätt kommer man till slut ändå till alla ställen man var på förra gången man var i Helsingör, och gången innan, och gången före det. Att besöka Helsingör är som Grevinnan och betjänten, samma procedur som förra året.

Innehavaren av denna antikaffär spenderar förmodligen mycket tid i Medelhavsländerna och lastar förmodligen bilen full med vin vid hemresan, som sedan säljs i butiken. Ett stort utbud portviner, blandas med lite udda viner som inte hittas nån annanstans, vare sig i Sverige eller Danmark. Man får flytta på all bråte, tavlor, stolar, krukor, mera tavlor och så hittar man flaskorna som inte blev uppdruckna, denna gång hittade vi Bandolviner från -96 i ett hörn, dessa inhandlades och sen var det dags för smörrebröd. Vi irrade omkring och hamnade naturligtvis på samma ställe som förr året, och året innan det, o.s.v. Vi beställer vid disken och sätter oss ner, jag tänder en cigarett och Werner och Karla börjar vifta med armarna, hosta, sucka, ”Fan va äckligt, måste du röka”. Jag ber dom, snälla förstör inte denna högtidsstund, att kunna sitta vid ett bord på en lokal och njuta en cigarett, som man gjorde förr, snälla, snälla, låt mig va.”

Ja, sen blir det den stora ostaffären som luktar som en hel lagård, same, same. Tillbudswiskey, same, same. Ska man köpa öl och sprit, skall man ha bil och åka till nåt köpcentrum utanför Helsingör och handla, annars blir det billigare att gå på systembolaget. Men å andra sidan, det är rätt kul att irra omkring några timmar i Helsingör.

Tillbaka på Hotell Nouveau och soundcheck och middag. Efter maten ursäktar sig Ove och försvinner, men kommer strax tillbaka hållandes ett paket i handen. Detta överlämnar han till mig och jag fattar så mycket att det är skämt på gång, men fattar inte varför. Jag öppnar paketet och en liten vit leksakshund uppenbarar sig. Alla skrattar hjärtligt, jag med, men jag begriper fortfarande ingenting. Jag kan här erkänna att det tog ytterligare några timmar innan jag förstod hur saker och ting förhöll sig, men fram till dess höll jag god min i elakt spel. Hunden är väldigt söt och om man trycker på en knapp börjar den hoppa och skälla. Den ska va med på alla gig hädanefter proklamerade Ove. Okej nickade salig dumbom. ”Den kan stå på Werners bastrumma”, fortsatte Ove och salig dumbom nickade åter igen.

Det var först när Ove som avtalat knackade på min och M:s hotellrumsdörr vi halvåtta tiden, som det sakta men säkert började gå upp ett ljus. Ove var på vårt rum för att få en kurs i hårflätning av M. Kom hit så skall jag fläta upp dig i brygga Obelix, tyckte Ove. Det tog väl en kvart, sen hade han fått kläm på det och i samma stund ungefär gick det upp för undertecknad idiot, att hunden jag fått var Idefix. Kul som fan, så här två timmar senare, ha, ha. Hunden är nu döpt till Bruno och reser med Eldkvarn var vi än ska. Den är försedd med namntag och telefonnummer i fall att den skulle springa bort. Vems ide var det här med flätor egentligen?

Riddaren av den Svarta bloggen