
Vill bara komma med en liten eftermiddagsrapport frĂ„n Aerosol Grey Machine. Eftersom ett monster till lĂ„t skulle mixas och vi inte behövde godkĂ€nna nĂ„n mix förrĂ€n framĂ„t 16-tiden, bestĂ€mde vi oss för att följa Fralles rĂ„d, sĂ„ vi drog till Brösarps GĂ€stgfveri och kĂ€kade lunch, jag, Karla, Werner och hans son Adrian. Ăggakaka Ă„t vi i förrgĂ„r och det blir man rĂ€tt mĂ€tt pĂ„, honungsglacerade revbensspjĂ€ll lockade men alla lĂ€ngtade efter fisk, vi skall Ă€ta oxbringa ikvĂ€ll, och som genom ett under var dagens rĂ€tt Knot eller Knorrhane som den ocksĂ„ kallas. En ful fisk om jag inte minns fel. Jag köpte Ă€ven med en halv rökt Ă„l av krögaren, kan va bra att ha. Sen bestĂ€mde vi oss för extremt lilla Ăsterlenturen. Brösarps backar besĂ„gs, Kiviks hamn lĂ„g öde, restaurang Maritim i Simrishamn heter och stavas sĂ„, ja vi svĂ€ngde runt ett bra tag i grĂ€nderna i Simrishamn, besökte apoteket Röda nĂ€san och inhandlade mer saker som kan va bra att ha. Werner föreslog att vi skulle Ă„ka och hĂ€lsa pĂ„ hans gamle kompis Uffe och frĂ„gade en kvinna i ICA- butiken i Brösarp var han bodde. Hon gav diffusa beskrivningar och vi beslöt oss för att avstĂ„ överaskningsbesöket. Sen gasade Werner halvt ihjĂ€l sin gamla sönderrostade Ford esport och vid 4-tiden anlĂ€nde vi lagom för att höra Min systers karneval strömma ut ur skorstenen. Den hade varit grymt strulig, datatjafs, mĂ„nga kanaler som skulle trĂ€ngas ihop osv. Men den lĂ€t grym. NĂ€sta lĂ„t till rakning Ă€r Blues för Bodil………..
Snart Ă€r det middag. PUST –>
Vaknade sent, 7:30 och snön vrĂ€ker ner. Det hĂ€r Ă€r tydligen lite som SkĂ„nes norrland, enligt Christoffer. Jag som tĂ€nkt lĂ„na den gamla 245:an, som stĂ„r utanför studion, och Ă„ka ner till Kivik eller liknande Ăsterlensk pĂ€rla, för lite meningslös shopping, men med sĂ„ mycket snö som kommer nu tar jag mig inte fram pĂ„ den lilla grusvĂ€gen som ringlar fram ca 2 km innan den trĂ€ffar landsvĂ€gen, precis hĂ€r utanför âGubbens husâ. Jag fĂ„r klara mig utan rökt Ă„l i dag ocksĂ„, det blir vĂ€rre för Ă
snan.
Karla och Jari sover Ă€n. Vi kom tillbaka till huset vid halv tvĂ„tiden i natt och satt och pratade till 3. Jag gick och la mig först som vanligt och somnade lycklig. VadĂ„ lycklig? Lycklig för att att jag fĂ„r göra det hĂ€r, lycklig av att höra Jari och Ă
snan smÄprata vid köksbordet, lycklig för att jag har nÄn att lÀngta till, för att jag imorgon ska fÄ gÄ pÄ en igensnöad grusvÀg med tvÄ andra idioter som liksom jag fortfarande tror pÄ att man kan göra storverk, mÀsterverk, plocka ner mÄnen och gÄ pÄ vatten. I det hÀr fallet rÄkar det slumpa sig sÄ, att vi kommer att gÄ pÄ vatten till studion, fruset vatten. Ni ser, det gÄr, bara man vill.

IgĂ„r drabbades jag av insikten av att skulle blogga ungefĂ€r 40 dar till. Pust. Jag fĂ„r kanske ta in gĂ€stbloggare vissa dar, gjorde det inatt, Ă
snan skrev en kommentar, till en tvĂ„ dagar gammal skröna, dĂ€r ingen skulle upptĂ€cka den, sĂ„ jag fick klippa och klistra lite, och kunde till slut publicera det som en ny blogg. Efter 5 minuter kollar jag om han fĂ„tt nĂ„gra kommentarer, jag menar av glada Karlafanatiker (som jag sjĂ€lv). NĂ„gon tyckte, Heja Plura, kör pĂ„, och nĂ„gon undrade om inte Karla kunde göra det eller det (en Karla fanatiker). Suck. Jag ska inte citera Stickan Andersson, men skrönan hette Don Quijote Ă€ntrar scenen, och var en typisk Ă
snetext. Jag fick gĂ„ in och slĂ„ pĂ„ pukorna, blĂ„sa i trumpeten och slĂ€ppa en brakskit, NU KĂRE LĂSARE, KOMMER KARLA ATT BLOGGDEBUTERA.
Hur ser dĂ„ en dag ut för en hĂ„rt arbetande 4:a barns far som för det mesta aldrig Ă€r hemma. Jag vaknar oftast vid 5 eller 6 â tiden, funderar pĂ„ om jag skall runka, men har slutat med det, eftersom gamla gubbar inte ska göra det (gammal bloggkommentar), utan vĂ€ljer det lite sedligare alternativet, frukost, inte lika skönt men Ă€ndĂ„ helt okej. Skriver sen ett par timmar, vĂ€ntar pĂ„ att först Karl och sen Jari skall vakna. En stĂ€rkande promenad vid pass 10:30 och vid 11:00 skall studioarbetet blĂ„sas igĂ„ng. Det gör det aldrig. Efter ett tag masar sig Christoffer ursĂ€ktande in i kontrollrummet och startar motorn och Aerosol Grey Machine bokstavligen hostar igĂ„ng, vinglar hit och dit pĂ„ startbanan, för att slutligen med ett skutt klara trĂ€dtopparna och försvinna bort i det som slutligen skall bli den dag som var igĂ„r.
DÄ har jag redan somnat sött pÄ soffan och drömmer om skinkor och korvar, usch och fy. NÀr jag vaknar mixas det för fullt, Jari kliar sig i det obefintliga skÀgget och Chistoffer bankar med batongen pÄ det gamla Tridentbordet, som hÄller hög Atlantisklass (studion pÄ KarlbergsvÀgen), varannan kanal fungerar dÄ och dÄ, sÄ ibland mÄste man banka skiten ur bordet. Jag kollar under soffan att flytvÀstarna Àr pÄ plats och gÄr och klÀmmer ut lunch ur en Àrtsoppeplastkorv.

Vid pass 17:40 pulsar vi tillbaks till Gubbens och vid 18:00 anlĂ€nder en taxi frĂ„n Sjöbo VĂ€rdshus med maten som vi bestĂ€llt vid pass 13:30. TvĂ„ jĂ€tteportioner skĂ„nskt, simmandes i en balja grĂ€dde och en vegan till Jari. Sen sover jag en halvtimme och vid halv Ă„tta Ă€r vi pĂ„ plats i studion igen. Vad jag gör dĂ€r Ă€r för mig en Ă€nnu olöst gĂ„ta, fĂ„ se nu, stĂ„r ute och röker pĂ„ gĂ„rdsplanen, pratat i mobilen och stör Jari och Christoffer, blir utkörd, sĂ€tter mig i köket och lĂ€ser kommentarer, stĂ„r ute pĂ„ gĂ„rdsplanen och röker, gĂ„r in och lyssnar pĂ„ mixar, sĂ€ger att det lĂ„ter skitbra, Ă€r rĂ€dd att fĂ„ stryk annars, blir utkörd, gĂ„r ut och rökerâŠ.. Ett styvt jobb med andra ord. Vid ett tiden Ă€r jag och de andra stackarna sĂ„ trötta och utmattade att arbetet avbryts, vi gĂ„r genom mörkret de 2 km till huset och med uppbĂ„dande av mina sista krafter lyckas jag fĂ„ upp ett glas vin till munnen. Vi pratar en timme och somnar vid 3-tiden. Vaknar vid 6, funderar pĂ„ âŠâŠâŠ.
Nu har Karla vaknat. Det betyder att Jari inte Àr lÄngt borta och att det fantastiska skÄdespelet Jari gör en frukostmacka skall utspelas framför mina ögon. Johan pÄ EMI vill att vi, Karla och jag, skall göra en leksaksvideo (TvÄ ackgitarrer/sÄng) av nya singeln och lÀgga ut pÄ denna blogg, men jag lovar, en video med Jari gör en frukostmacka slÄr Farbröderna Jonsson plinkar gitarr med hÀstlÀngder. Nu har skÄdespelet börjat.
Riddaren av Den svarta bloggen
–>
IkvĂ€ll har jag övertalat min bror Ă
sneskottet att skriva en kvÀllspredikan, alltsÄ över till Karla
GUD HAR KNĂPPT SIN KOFTA ĂVER DEN SKĂ
NSKA MYLLAN.MODIGGĂ
RDARNA SJUNGER STĂMSĂ
NG OCH PIMPLAR SĂT COLA. SMĂ
, ALERTA SEMLOR LEVERERADES AV STUDIOMANAGERNS VAKNA ARKITEKTFRU.PĂ
DET HELA TAGET EN TISDAGKVĂLL I TRIVSAMHETENS TECKEN.
PANNBIFFARNA FRĂ
N GĂSTGIVERIET BAR ĂGG. HĂR PĂ
HĂ
LL EN GROTESKT HĂG AKUSTISK GITARR FRĂ
N EN EKOKAMMARE VĂRD NAMNET. SPELADE PĂ
DEN I STOCKHOLM I JANUARI I KUNGSHOLMSSTUDION. EN MARTIN VAR DET,JUST DET, EN OTROLIGT LĂTTSPELAD SAK SOM GESSLE GĂRNA VILLE GĂRA TILL SIN. NU LJUDER DEN FRĂ
N EN HĂ
RDDISK SEXTIO MIL FRĂ
N CAFFELATTESTAN. DET ĂR MIXARKVĂLL I STUGAN OCH VAR I HELVETE ĂR FRUGAN!
SOV DĂ
LIGT INATT, FĂR MĂ
NGA SNĂLLTĂ
G ĂR UTE OCH IRRAR NĂR DOM EGENTLIGEN BORDE VARA HEMMA HOS HUSSE I HANS RANGERBANGĂ
RD OCH IDKA AVSLAPPNANDE YOGA. INTE ETT KORSORD PĂ
TRE DAGGAR, BARA BAS OCH VIRVELKAGGAR GĂR ATT KALLE DĂ
LIGT SLAGGAR. MĂ
STE HITTA ETT MANTRA FĂR NATTEN MEN LERGĂKSORKESTERN HAR INVADERAT KĂKET OCH DRILLAR MIG LITTA CRAZY .
NU HĂRES PLURA FRĂ
N EKOKAMMAREN, IBN PLURITO I MINARETEN; âINGEÂŽBRA FĂR MIG SJĂLVâ, JO,JAG TACKAR.
NU SKALL JAG SNART TĂNDA FICKLAMPAN OCH BĂRJA NATTVANDRINGEN TILLBAKA TILL BASCAMPEN OCH NĂ
GRA SĂVANDE SANGIOVESE DROPPAR, MEN FĂRST EN REJĂL OMGĂ
NG OGW- ĂR DET MĂ
NNE WILLIAMSON PĂ
âIÂŽM BOREDâ ELLER THURSTON- FRĂ
GOR SOM KOMMER ATT HĂ
LLA MIG SĂLLSKAP LIKT SNĂLLTĂ
G HĂ
RT BUNDNA TILL RĂLSEN.
den 27 februari, 2007 kl. 23:43
–>
Följ med Den svarte riddaren till Koster i kvÀll och hör en stump av Blues för Bodil Malmsten. Titta pÄ GokvÀll. NÄn gÄng mellan 18:15 och 19:00
Riddaren av den svarta bloggen –>
Ett litet finger sprit
och Kalle hoppar i land
Ett litet finger till
och han hoppar upp i en palm
Tre veckor hade nu förflutit sen vÄra hjÀltar Riddaren av den svarta bloggen och hans vapendragare Don Quijote i skymningen steg iland vid LÄngagÀrde brygga pÄ Sydkoster.Dagarna hade avlöst varandra liksom regnmoln och en och annan stormby. NÀtterna var svarta som sot och ibland hade spriten vattnat deras törstiga hjÀrtan och lindrat deras lÀngtan efter dom dÀr hemma.
Den sista hummern var bestÀlld och skulle anrÀttas och avnjutas pÄ kvÀllen den 4 november, och i gryningen skulle flakmoppen startas och vÀskor och gitarrer köras ner till bryggan och stuvas in i det lilla vÀnthuset. Flakmoppen kördes sedan tillbaks upp till huset och packades in i en grön presenning och ett rep slogs nÄgra varv runt omkring sÄ att inte vinden skulle kunna stÀlla till med oreda. En sista koll, inga plattor pÄ, inga livsmedel som skulle ruttna i kylskÄpet, altandörren lÄst, nÀtkontakten till anntenförstÀrkaren utdragen liksom antennsladden, en sista blick ut genom fönstret ut över det landskap som varit deras sÀllskap den senaste tiden, havet och klipporna, adjö och sen ivÀg, 15 minuters promenad ner till bryggan, alltid för tidiga och lÄng vÀntan pÄ bÄten.
Jag lÀmnar alltid Koster med glÀdje, sorg och oro inombords. GlÀdje för att jag snart ska fÄ trÀffa dom jag Àlskar, sorg för att landskapet blivit en del av mig, och jag en del av ön, oro för att det jag gjort, lÄtarna, inte ska va bra nog. SÄ mycket hÀnger pÄ det, min existens, allt fortsatt arbete med skivan, alla om ska jobba med den och stÄ ut med den. Dom hÀr lÄtarna betalar min lön och semester, barnens julklappar, dom onödiga cigaretterna och dom lindrande dropparna sprit.
Bara 50 mil kvar till min Àlskade M

Nu stĂ„r jag vid en vĂ€g i ett annat landskap och röker mina morgoncigaretter. Huset vi bor i ligger vid en mindre landsvĂ€g och morgontrafiken har varit igĂ„ng nĂ„gra timmar nu. Jag var uppe redan vid 6-tiden kokade kaffe och Ă„t mina tvĂ„ smörgĂ„sar. Det har ljusnat och till min glĂ€dje har dimman lĂ€ttat, inte helt, men det Ă€r stor skillnad mot igĂ„r. Nyss sĂ„g jag en glada pĂ„ himlen, vilken sort vet jag inte, Flört Ove skulle ha vetat. Nu ser man omgivningarna. FĂ€lt som breder ut sig Ă„t alla hĂ„ll, inte helt platt som i andra delar av SkĂ„ne utan lite smĂ„kuperat, det hĂ€r ju nĂ€stan Ăsterlen men Ă€ndĂ„ inte.



Nu blir jag en del av det hÀr landskapet ocksÄ, fÀlten skall vandra in i mig för alltid och stanna dÀr och snart ska jag vandra in i dom och lÀgga mig ner för att vila, och min evighet skall fortsÀtta i en evighet till. Och fÀlten skall vandra in i mina barn och dom skall leva sina liv och sen vandra tillbaka in i landskapet, Àngarna och skogarna. Miljoner Är senare skall jag stiga upp ur jorden och peka upp mot himlen och sÀga, att dÀr flyger en rödglada.
En medicin som biter
den finner sitt mÄl
Hans tÄlamod Àr papp
men hans törst Àr av stÄl
–>
HÀrmed skall historien om hur Jansson kom till New York avhandlas en gÄng för alla, sÄ jag gott jag herr Jonsson, kan minnas. Det hÀnde sig pÄ den tiden, runt sekelskiftet, att ledningen för Prada inför den annalkande julen utlyste en tÀvling, dÀr de anstÀllda frÄn jordens alla hörn, skulle tillaga en för deras hemlÀnder typisk matrÀtt och sen skulle direktionen avsmaka dessa anrÀttningar och en vinnare skulle utropas. Folk frÄn Ryssland, Japan, de flesta lÀnderna i Syd Amerika, USA, Frankrike, Korea, Thailand m.m. deltog. Och sÄ en flicka frÄn Upplands VÀsby i konungariket Sverige, med det bibliskt klingande namnet Maria.
Jag blev uppringd mitt i natten som vanligt, det var brukligt, och Maria undrade om inte jag kunde laga till nÄgot, jag skulle ju komma över till julen. FörÀlskad och kÀr som jag var, kunde jag ha plockat ner mÄnen om hon önskat, sÄ nÄgot sÄ lÀtt som att laga lite mat var en önskan jag utan störra möda kunde uppfylla, och jag skulle Àven se till att mitt hjÀrtas hjÀltinna skulle gÄ segrande ur striden. Det Àr nu sÄ att jag inom den tappra skara som utgör mina nÀra och kÀra och nÄgra till, Àr kÀnd som den som gör den bÀsta Jansson som gÄr att uppbringa, sÄ varför inte göra, just en Jansson.
Enda problemet var ansjovisen, visste hon om det gick att fÄ tag pÄ dÀr borta, nÀhÀ, dÄ fÄr vi smuggla in nÄgra burkar med hela ansjovisar, för det mÄste va hela ansjovisar, som man sen rensar och filear sjÀlv, det smakar mer dÄ. SÄ med tvÄ burkar i handbagaget hÀlsades jag vÀlkommen av Delta Airlines personal, och beordrade omedelbart kapten BÀckdahl att sÀtta kurs mot Manhattan. Humle och Dumle som satt bredvid och Ät prickig korv startade motorerna och vi flög ivÀg.
9 timmar senare Äkte tvÄ burkar ansjovis Yellow Cab uppför 8:e avenyn ( om jag minns rÀtt, vilka gÄr upp, och vilka�) svÀngde vÀnster in pÄ 47:e och klev av i hörnet 9:e dÀr Maria bodde. Burkarna öppnades och fiskarna fileades och lades i en hög för sig. Gul lök skivades, potatis skalades och skars i tunna stavar, formar togs fram och smordes med smör, sedan varvades potatis, lök och ansjovis i nÀmnd ordning, tills formen var fylld och dÄ hÀlldes spad frÄn burken, efter behag men inte alltför mycket, rikligt med grÀdde och sen strilades ströbröd över det hela och allting klickades med en ansenlig mÀngd smör. GrÀddades i en dryg timme i ugnen och spÀddes dÄ och dÄ med nÀstan lika mycket grÀdde till. FrÄga inte efter hur mÄnga grader, jag vet inte hur era ugnar Àr, typ 200. Bars sen 47:e bort till 8:e, upp till 50:e, och sen bort till 5:e avenyn och sen upp till Prada.
De Italienska skrÀddarna gick upp i brygga, det hÀr var i nÀrheten av vad deras mammor och mammas mormor kunde Ästadkomma, den ryske strykjÀrnskopralen gjorde honnör och marscherade 5:e avenyn upp och ner tills solen gick ner över Central Park. Vi trodde vi hade segern som i en liten ask, men shit happens all the time folks, hispanics och gringos gick samman och i brist pÄ bönor röstade dom pÄ stekt ris. Vinnare blev, naturligtvis Pradas numero uno försÀljare de senaste veckorna, Wann-er frÄn Kina. Hon hade stekt ris och blandat i ett förbannat torrt strimlat kycklingbröst.
Maria var skitförbannad och svor hela kvĂ€llen. Ăverhuvudtaget prĂ€glades hennes arbetsplats av extrem avundsjuka och konkurrens, man fick kniven i ryggen hela tiden, det skvallrades om allt och alla till cheferna, förtal Ă„t man till lunch och förolĂ€mpningar sköljdes ner med kvĂ€llsdrinken, men alla visste om det, sĂ„dana var spelreglerna. Gillar du det inte? Flytta hem till Sverige, honey.
Ja, dĂ„ har ni hört sagan om hur Jansson âKom, Ă„ts och besegradesâpĂ„ Manhattan . Denna Jansson har jag Ă€tit i hela mitt liv. Min Ă
ngermanlĂ€ndske mamma gjorde den i hela sitt, och jag skall lĂ€ra mina barn att göra den. Men först skall dom komma och be mig, snĂ€lla pappaâŠ.
Under tiden jag skrivit detta har ocksÄ den första lÄten pÄ plattan blivit fÀrdigmixad. Fulla för kÀrlekens skull har sett dagens ljus. LÄter grymt. Jag blev faktiskt lite tÄrögd nÀr jag lyssnade. LÄten Àr ett slags roadmovie-epos, nÀstan 7 minuter lÄng. Vi har Àven spelat in en kortare version som eventuellt skall bli singel. Den ska vi mixa nu.
Jag öppnar en flaska Glennfiddich special reserve och hÀller upp ett finger.
Den bleke ryttaren av den svarta bloggen
–>
Vi angjorde Lund lite tidigare Ă€n berĂ€knat igĂ„r kvĂ€ll sĂ„ jag fick göra en paniknerpackning och avstĂ€ngning av datorn. Klockan var 22:28 nĂ€r vi stod pĂ„ perrongen. Jag med min resvĂ€ska, inköpt i en antikaffĂ€r i Gnesta för nĂ„t Ă„r sen, och min bĂ€rbara dator, Karla med sin ljusbruna lĂ€derbag som han nöjt hade betraktat nĂ€r vi vĂ€ntade pĂ„ tĂ„get pĂ„ Stockholms central. âDen köpte jag i en lĂ€deraffĂ€r som lĂ„g pĂ„ Fleminggatan en gĂ„ng i tiden, har inte anvĂ€nt den sĂ„ mycket, jĂ€vligt snygg. Killen som hade affĂ€ren var en riktig Hitchcockfigur, jag brukar se honom pĂ„ mina promenader genom Ă
rsta, elak jĂ€vel..â Jari, den moderne luffaren, hade en minimal ryggsĂ€ck pĂ„ ryggen och hĂ„rddisksportföljen i handen, hĂ„rddisken med alla vĂ„ra vedermödor och glĂ€djestunder samlade.
Vi handlade lite frukostmat pĂ„ Seven/eleven mitt emot stationen, nĂ„gra folköl för natten och sen tillbaka över gatan dĂ€r Jari förhandlade med en taxichaufför om ett fast pris till Vallarum som ligger ca 6-7 mil frĂ„n Lund. Sjöbo Ă€r vĂ€l nĂ€rmsta större ort. 800 riksdaler enades de om och vi stuvade in oss i taxin och for ivĂ€g. Jari laddade bilens CD â spelare med Tinariwens senaste platta, ett band frĂ„n Mali, ett gĂ€ng som trĂ€ffades pĂ„ ett flyktinglĂ€ger eller nĂ„nting i Lybien, tror Karla. Jag somnade ganska snabbt i baksĂ€tet och vĂ€cktes av Karla nĂ€r vi var framme. Chauffören ville naturligtvis ha mer betalt, men dĂ„ visste han inte vad norrlĂ€ndske Jari gĂ„r för.
VĂ€l inne i huset, tog Jari det rum han brukar ha, Karla det nĂ€st bĂ€sta, och jag som vanligt vardagsrummet. â Du vaknar ju Ă€ndĂ„ först â. Och sĂ„ Ă€r det ju, jag fĂ„r skylla mig sjĂ€lv. Jari tog fram en box med gamla Old grey whistle test inslag fĂ„n 70/80 talet. Vi började med Focus, ett gĂ€ng galningar frĂ„n Holland som spelade nĂ„n slags hopkok av allt möjligt, en hammondkille som sjöng ordlös falsettsĂ„ng, och plötsligt bröt ut i Happy christmas och Happy new year , fortfarande med falsettröst, ja man tappade hakan helt enkelt. Killen gick tydligen hem hos brudarna, för han har tydligen typ 77 barn. Sen sĂ„g vi American girl med Tom Petty, IÂŽm bored med Iggy Pop, Rosalita med Springsteen och allt möjligt. Jag gav mig först och somnade vid 2-tiden till tonerna av Ronnie Lane.
Tog en promenad bort till studion som ligger nĂ„gra km bort. Man gĂ„r bara SyremöllevĂ€gen tills den tar slut. En liten igensnöad grusvĂ€g och dimma, 20 meters sikt som vanligt nĂ€r jag Ă€r i SkĂ„ne. Jag kunde lika gĂ€rna gĂ„tt omkring i en liter mjölk. I en liten backe stĂ„r Christoffers fyrhjulsdrivna Honda övergiven, fastkörd i snömodden. Första gĂ„ngen jag och M besökte Ăsterlen var det ocksĂ„ dimma, det var nĂ€r hon flyttat hem frĂ„n New York och vi bestĂ€mt oss för att tillbringa nĂ„gra dar pĂ„ Ăsterlen eftersom ingen av oss nĂ„nsin hade satt sin fot dĂ€r.
Kivik, Brösarps backar, HavÀng, Stenshuvud, vi var dÀr men sÄg ingenting. I Simrishamn Ät vi helstekt rödspÀtta pÄ Maritim (tror jag den heter) och sen körde vi lÀngs kusten bort till Trelleborg och sen upp till Malmö som ocksÄ lÄg i dimma.
NÀsta dag körde vi bron över till Köpenhamn. Tog in pÄ hotell och Ät middag pÄ Lömskebukten. Ett gammalt tullhus nÀra Den lille havsfru,. en av mina favoritrestauranger. Första gÄngen jag var dÀr var pÄ 80-talet med Kjell Andersson och Bodil Malmsten. Sen har jag varit dÀr nÄgra gÄnger till. Fantastisk miljö, god mat och trevlig personal. Danska kungafamiljen brukar Àta hÀr. I taken i de olika rummen hÀnger PH- takkronor av glas. NÀr Avecvagnen rullas in blir man glad. Man fÄr smaka av de olika sorterna tills ögonen gÄr i kors, och sÄ vÀljer man en 6:a grappa för 50 kr/cl. M bjöd och det var tur att hon var lite yr i huvet efter all mat och allt vin. Det gör inte sÄ ont i plÄnboken dÄ. Det var den dyraste nota hon betalt, runt 4000 danska pengar.
Dan efter Ă„kte vi upp till Mölle, skulle bo med havsutsikt, men gissa, dimma. HĂ€pp. Sov i Göteborg. Ă
t pÄ Sjömagasinet.
NĂ€r vi kom till Ăsterlen
var det dimma det var sent
Vi körde utan mening eller mÄl
Ăver bron till Köpenhamn
jag tatuerade ditt namn
pÄ min arm stÄr det Àntligen min
–>
21:33 Hej Àr tillbaka pÄ spÄret igen. Som sagt skall jag försöka leta mig tillbaka till Koster igen och Svart blogg. Jag kommer att fÄ tid att skriva. Vi kommer inte att börja jobba förrÀn 12 pÄ dagarna och jag brukar gÄ upp vid fem, det blir som ett Koster, fast pÄ land sÄ att sÀga.
21:40 Om man skulle gĂ„ tillâŠâŠâŠ. Och det gjorde man. En liten flaska rödvin och en pĂ„se bilar. Tillbaka pĂ„ Koster ja, jag var dĂ€r för nĂ„gra veckor sen i början av februari och gjorde ett inslag som ska sĂ€ndas i GokvĂ€ll. Jag var dĂ€r med Niklas och Magnus, reporter respektive fotograf. Det var vĂ€ldigt vackert. Det snöade och allting var vitt, inte alls svart, vinter i skĂ€rgĂ„rden, Jag ser fram mot programmet, det brukar jag inte göra, tvĂ€rtom. 27/2 sĂ€nds det och ni kan kanske fĂ„ höra lita pĂ„ Blues för Bodil Malmsten. Nu skall jag lĂ€ra mig att klistra. Ett ögonblick baraâŠâŠ..
SÄ dÀr nu nu Àr man bloggad igen. Slut för idag. För en gÄngs skull stÀmmer den gamla klyschan, det hade varit en lÄng dag. Don Quijote har vaknat. Det kan bli en intressant natt pÄ den skÄnska glansisen. Vi avslutar med en dikt av Donky, fick den just sms:ad frÄn stolen bredvid. Det hÀr börjar likna Sagan om min systers karneval.
I hope the red wine tasted good
and not too much of gummisnodd
I`m still licking palm tree wood
Greetings from Keith

–>
19:20 SÄ Àr vi pÄ vÀg. Jag, Jari och Karla sitter pÄ tÄget mot Lund. Tidigare idag reste Karla och jag strÀckan Sundsvall - Stockholm och jag skrev en liten betraktelse om livet ombord som jag kallade En dag pÄ XtvÄtusen. TyvÀrr mÄste jag meddela er mina kÀra vÀnner att den textmassan nu cirkulerar i den omloppsbana i vilken jag skulle vilja placera melodifestivalen och Peter Settman. NÄnstans ute i cyberrymden, runt en död stjÀrna i en avlÀgsen galax. Jag skulle gÄ och kissa, tryckte pÄ spara och nÀr jag kom tillbaks var den spÄrlöst försvunnen. Ted, om du lÀser det hÀr, ring mig. Ted Àr den som hjÀlper mig med den hÀr bloggen. Det var min första stora smÀll som bloggare, det kommer sÀkert fler.
M vill lĂ€mna bloggen, försvinna ut i kulisserna. Jag kontrade med att fria. Jag hĂ„ller med henne, det kanske har blivit för mycket av det goda de senaste dagarna. Vi har glömt bort “Riddaren av den svarta bloggen” och Don Quijote. Vi har lĂ€mnat dom ensamma pĂ„ Kosters vindpinade klippor. Jag kan se hur dom vandrar i skymningen, ensamma med havet och oĂ€ndligheten som fond, rörandes i sina grytor med fisk och skaldjur, alltid med en sorgen sĂ„ng pĂ„ lĂ€pparna och med vinden vinande runt knuten. Melankolin, vart tog den vĂ€gen, vart tog hopplösheten vĂ€gen, tragglandet pĂ„ greppbrĂ€dan och tangentbordet. Den trĂ„kiga och trista vardagen för dessa vĂ„ra hjĂ€ltar. Jag tror jag ville fly och kasta mig tillbaka till berusningens och förĂ€lskelsen tid, till dĂ„rskapen och livet lĂ€ngst ut pĂ„ fingertoppen av handen.
19:53 Har druckit en öl och stÄr nu inför ett val. Ni vet vilket. Ingen mer eller alla mer.
Karla vann 700 kr pÄ rouletten i natt, vi spelade ju pÄ Kasinot i Sundsvall i gÄr kvÀll och efter spelningen fick vi varsin liten röd sammetspÄse med 3 marker i, sÄ att vi skulle kunna roa oss kungligt. NÄvÀl, Karl hade sett en intervju med Jim Carrey dÀr han pratade om sin fixering vid nummret 23, sÄ min kÀre bror satte allt pÄ ett nummer, nÀmligen 23. Han vann 700 kr. Strax dÀrpÄ la Werner sina pÄ 21, han vann 700 kr. SjÀlv satt jag pÄ hotellrummet med bloggfeber.
20:16 Lite smÄhungrig. GÄr till Bistron.
20:45 Inloggad igen med en liten flaska vin. 22:30 ska vi va i Lund, sen Taxi till Vallarum dĂ€r studion ligger. Karla sover, Jari köper öl. Det har varit en lĂ„ng dag. Mellan 15 och 17 gjorde vi kör pĚMörkret……..” med Sharon Dyall och Anna Maria Espinosa. Det blev vĂ€ldigt bra kan jag meddela er som satt i vanen pĂ„ E4:an. NĂ€ssjö och det Ă€r halt pĂ„ perrongen varnar tĂ„gvĂ€rdinnan i högtalarsystemet. Det skiter jag i, hĂ€r ska rökas. Ett bloss för Hyland höll jag pĂ„ att sĂ€ga, men det var TranĂ„s det, dĂ€remot sĂ„g jag hotell Högland dĂ€r vi spelat att antal gĂ„nger.
Jag slutar nu Jari skall fĂ„ lĂ€ra mig att kopiera över frĂ„n Word. Ă
terkommer.
Riddaren av XtvĂ„tusen –>
Söndag morgon i Sundsvall. Har Àtit frukost, Àggen godkÀnda och bonuspoÀng för lammfiolen och den fÀrskpressade apelsinjuicen. Gjorde en leverpastejsmörgÄs till Totta. Det gör jag alltid nÀr leverpastej serveras. Spelningen pÄ Kasinot igÄr kvÀll var kanske den bÀsta vi har gjort i Sundsvall, vi gjorde 4 X:nummer och hade gjort fler om logen inte legat sÄ lÄngt frÄn scenen, vi hörde inte ovationerna. NÀr nÄn kom och hÀmtade oss och vi var pÄ vÀg ut till scenen gav folk upp, sÄ vi vÀnde tillbaka till vÄra vÀlförtjÀnta öl.
Idag Àr resdag Sundsvall - Aero sol studio/ SkÄne med nÄgra timmars mellanlandning i Stockholm. Vi trÀffar Jari pÄ Konst och ramar kl 15 och gör den sista kören. Sen tÄg till Lund och Taxi till Studion som ligger i Sjöbotrakten. Vi Àr vÀl framme vid 12-tiden i natt skulle jag tro. Skall bli oerhört kul att göra klart skivan, men samtidigt lite vemodigt, det Àr dÀrför vi redan har börjat prata om nÀsta skiva. Saknar M och barnen , puss pÄ er, Axel, Nils, Lisa och Sebastian. Vi syns pÄ lördag pÄ födelsedagskalaset. Axel fyller 18. Snart gÄr tuff-tuff tÄget. Tuff-tuff lust.
Riddaren av den svarta bloggen –>
Nästa sida »